playdead

ingenting känns sådär mittiprick.
alltid lite åt höger eller vänster.
ingenting är klockrent. allt är suddigt, eller som sagt; ur fokus.
och det finns så mycket hemligheter

shit, jag sitter här och lyssnar på coldplay
och sörjer mina ickebefintliga känslor på något sätt.
jag förstår inte var allt tog vägen, var allt har läckt ut?
lite rädd för att det gömmer sig
WHAT IS LOCKED CAN BE OPENED
men det känns som att det bara försvunnit

känner att jag analyserar ALLT
analyserar sönder saker
och i slutändad är det oftast bara jag
som går sönder av alla tankar

repeat
repeat
repeat


och jag har skitont i halsen, för att sätta guldkant på dagen.
flusspuss?